Osäkerhet....
0kommentarer
Jag tror många kan uppleva mig som säker i mångt och mycket men just nu håller jag på att ta beslut om jag ska göra ett försök i angående en sak som kan vara inte bara lite avgörande för framtiden utan ganska omvälvande om den går igenom... Det skulle betyda väldigt mycket om jag lyckades men om jag misslyckas så kommer det att komma flera chanser att lyckas. Men det var inte poängen i det jag skulle skriva utan det är känslan som kan dyka upp när man känner sig som en treåring och står där så himla osäker och blyg och funderar på om man kommer att klara en viss uppgift... lite som att hoppa från 10:ans trampolin första gången alltså väldigt väldigt osäker... Har nu alla fall med hjälp av familj och vänner tagit ett beslut om att försöka så trotts att jag inte vill lämna ut själva händelsen ännu så vill jag att ni håller tummar och tår för mig att detta går vägen :)
Fler tankar... ja det finns en hel del sådana, efter en härligt lyftande diskution i skolan så fick jag höra att jag "sockrade min positivism" visst jag kan hålla med om att jag är äkligt positiv i det mesta men den hårda hårda vägen har lärt mig att man måste se det positiva i det som sker runt omkring en i livet och jag kan se att man kan utvecklas av allt och genom detta få positiva händelser att hända i livet. Självklart är inte allt roligt här i livet men för att jag ska överleva så letar jag positiva ljusglimtar i det som händer och framförallt tar jag lärdom av det som händer så jag slipper det tråkiga igen. Tror detta stör folk mer än vad jag trodde från början och det är nog inställningen jag har som dom är lite avis på och önskar att dom hade själva. Dock är detta något som växer fram och livet är som sakt var ingen enkel skola och man kan bara själv förändra det man vill förändra ingen annan kan göra det åt en.
Kram
den överpositiva kvinnan i sina absolut bästa år ;-)
Kommentera